Kategorier
Natur

Växthuset

Historien om växthusets tillblivelse
Bliavägen 79
Munkfors Värmland

Det fanns en mängd gamla fönster i stallet och uppe på dess loft. Det var lämningar av fönsterbyten på huset i Munkfors, men också fönster av helt okänt ursprung.  En inventering gjordes och alla listades i storleksordning och antal. Det blev totalt 25 st användbara enkelfönster. Det klarnade efterhand att växthuset borde byggas kring de 7 manshöga vackra tredelade fönstren. 

Jag gjorde modeller av växthuset. Klippte skalenliga kartongbitar av varje fönster och började bygga med dom som ett korthus. Fönstren var av olika höjd  från 90 cm till 168 cm men bredden var mellan 55-60 cm så där fanns en gemensam nämnare. Två skalenliga modeller gjordes. Ett rektangulärt  med traditionellt sadeltak och ett högt med kristallform. Det rektangulära hade större golvyta men det kristallformade bildade ett högt vackert luftrum.

En modell visade ett helt rakt hus med sluttande fönstertak mot söder och en södervägg täckt med alla de 7 höga fönstren. Norrsidan skulle vara fönsterlös och invändigt svartmålad för att fånga värmen. Gavlarna skulle kunna ha en del fönster. Detta hela kändes inte så spännande att bygga.

Den andra modellen visade ett högt växthus som skapade flera trekantiga former mellan de rektangulära fönstren som lutade mot varandra i hörnen och takåsen. Det blev som en kristall med fasetter och ljuset skulle komma in från alla håll utom från norr som skulle vara en hög trävägg. Det upplevdes som ett växthus, lusthus och orangeri i kombination. En utmaning att bygga, speciellt de trekantiga fönstren. Det krävde mycket beräkningar och ovanliga konstruktionsdetaljer. Något som gav mig lust att genomföra det. 

Vi beslöt oss för att bygga “kristallpalatset”. Jag fotograferade några fönster med växtlighet bakom rutorna och fogade sedan samman dem i ett ritprogram i datorn. Nu kunde man nästan se hur resultatet skulle bli. Med gemensam 60 cm bredd på fönstren gjorde jag en ritning som tillsammans med datorbilden skickades in till kommunen för en ansökan om bygglov. Växthuset skulle placeras mitt emellan de två äppelträden på gården.

Med hjälp av ritningar försökte jag komma underfund med hur konstruktionen skulle vara. Hur skulle fönstren kunna fogas ihop och bilda en stabil byggnad? Jag ville gärna att det skulle se lätt och luftigt ut precis som i modellen.

Jag gjorde skisser på konstuktionsdetaljer, funderade över om hur det lättast skulle kunna fogas samman. För att  testa mina idéer och få en klarare bild byggde jag även mindre konstruktionsdetaljer i trä.  Till slut bestämde jag mig för en ramkonstruktion bestående av 45×45 mm träreglar. Först skulle det grävas en 45 cm djup grund bestående av svart stengrus. Även insidan av växthuset skulle täckas av detta svarta grus som förhoppningsvis skulle dra åt sig solvärme. Ovanpå den skulle läggas en två tegelstenar hög murad grund för att därpå lägga syllarna på 70×70 mm som löpte runt växthuset. På detta sedan skulle  ramen byggas av 45×45 mm stolpar och reglar som omfattade varje fönster eller två till tre fönster åt gången. 

Mängder av träreglar beställdes och därtill ett antal tegelstenar och säckar med murbruk. Detta gjordes på hösten 2018. Allt trä fick torka extra i ladan under ett halvår.

Hösten 2018 påbörjades grävning av diket som fylldes med stengrus. Detta bildade en dränerad grund som växthuset skulle stå på.

Under 2019 med början i april följde sedan murning av grunden, läggning av syllarna och snickrande av ramarna som bildade stommen i växthuset. Ramkonstruktionen fick under arbetets gång stabiliseras med yttre plank. De infogade fönstren skulle sedan stabilisera hela konstruktionen var det tänkt. I hörnen där fyra reglar mötte varandra förstärkte jag invändigt med järn så att konstruktionen skulle hålla ihop för trycket ovanifrån. Järnbeslagen tillverkades genom svetsning av tillskuret plattjärn. Varje järn fick fyra utlöpare till var sin stolpe. Andra vinkeljärn höll stolparna fastnaglade ner mot syllen. 

Hela ramen blev färdig under 2019. Det grävdes också ett extra dräneringsdike ut från grunden för att avleda vatten vid mycket regn. Parallellt började renoveringen av alla fönster. Alla gamla gångjärn och beslag togs bort. Fönsterkarmarna skrapades från gammal färg. Allt trä i konstruktion och fönsterkarmar oljades in med kinesisk träolja två gånger.

Under 2020 fortsatte arbetet med renovering av fönster. Invändiga lister som skulle hålla fönstren på plats i ramarna började sågas upp och monteras. Detta skedde väldigt individuellt för varje ram och fönstertjocklek. Fönstren skulle vila på listerna så att de inte ramlade igenom. På utsidan skulle panel sättas upptill och nertill så att fönstren hölls på plats. 

Sex triangulära plus två rektangulära fönster  behövde snickras vilket blev en utmaning. Jag försökte följa gamla hantverkstraditioner genom att sätta samman karmen i hörnen med en slitsfog och fixera dom med två träpluggar. De mest spetsiga hörnen fogades samman med infällning av hårt trä i frästa spår. Det var svårt att göra slitsfog med spetsiga hörn. 

Med en lista över allt glas som behövde skäras till gick jag till en glasmästare. Han levererade alla glas några dagar senare men hade haft väldiga svårigheter med att få till de trekantiga. En del passade inte alls i ramarna. Han kunde dock på plats snabbt rätta till de flesta utom en som han levererade senare. Ett tips för dom som ska beställa ovanliga glas är att lämna in en mall i naturlig storlek eller varför inte hela ramen. 

Nu började det tidsödande arbetet med att kitta alla fönster, både de nytillverkade fönstren och förbättring av de gamla där det åldrande kittet hade lossnat på sina ställen. Vi använde linoljekitt och insåg inte då vilka problem det skulle skapa.  

Alla fönster kom på plats i början av hösten. Vi började på en gång ställa in krukor med olika växter vi dragit upp. Det var fortfarande varmt på dagarna men nätterna började bli kyliga. En dörr blev det sista som snickrades innan allt blev för kallt. För att förlänga säsongen installerades en liten kupévärmare som gick på termostat. På prov körde vi med uppvärmning under oktober, november och december. Energiåtgången för att hålla temperaturen över 5 grader blev under oktober 250 kWh, under november 350 kWh  och under december 750 kWh. Energiåtgången under december gav en fingervisning om att det inte lönade sig att hålla växterna vid liv hela vintern och då hade vi också i början av december isolerat alla fönster med bubbelplast. Utetemperaturen hade då under december bara sporadiskt gått under noll, vintern hade knappt börjat.

Skatorna och talgoxarna började genast picka i sig det läckra linoljekittet på fönstren. Takfönstren gav till och med ett bekvämt matbord. Det hjälpte inte med att blanda in peppar i kittet som det hade rekommenderats. Till slut hittade jag ett helt syntetiskt kitt men då hade vi redan lämnat stugan för säsongen och det blev för kallt att göra något åt saken. Vi matade fåglarna med mycket talg och frön men det hjälpte bara en tid. Hungriga gav de sig på växthuset efteråt.

Överlever växthuset vintern? Hur kommer reglar och trämaterialet reagera för kyla och fukt? Helt klart kommer det  behövas underhåll och lagningar varje år. Grundmuren hade fått sprickor av frostsprängningar under första vintern. Till våren blir det kittning av fönstren igen med syntetisk kitt. Grundmuren behöver förstärkas med ett tjockt armerat betonglager på utsidan och insidan. Allt trä ska oljas in igen efter några torra dagar. Det blir nog en blandning av trätjära, linolja och terpentin den här gången. 

Davey stod för design, murning, snickerier, svetsning och montering.

Ann hjälpte till med grävning av grunden, forslande av grus, slipning av fönster och strykning av träolja.

© Davey Hammarsten

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *