Lanzarote Timanfaya
Magmaslätterna på Lanzarote. Hjärtat slog hastigare vid åsynen av dessa förstelnade lavaströmmar som en gång dödade allt organiskt liv. Bubblande upp från det inre, resterna av en kallnad sol. Stelnade till sten. Formades som förkolnade knotiga rötter och grenar, färglösa, svarta. Någonstans i magmans inre bildades små bubblor, fylldes med lättflytande stenmineraler, kristalliserades. Skimrade i ljuset när bubblan delades och slipades. Den svarta öknens ädelstenar i otaliga färger. Den milt olivgröna var den värdefullaste.
Bilderna är från Timanfaya, platsen för de sista riktigt stora vulkanutbrotten 1730-1736. Enorma områden drabbades av den uppvällande lavan, glödande strömmar som täckte stora delar av ön och nu breder ut sig som svarta perforerade knaggliga slättland. Området blev sedermera förklarat som naturskyddsområde för sin unika geologi. Turisterna får endast färdas runt i guidade turer som till stor del sker med buss men kamelkaravaner är populära sätt att uppleva det dramatiska landskapet på nära håll.
Fortfarande har endast lavor och enstaka buskar hunnit få fäste i den sterila miljön. I gränsområdena har man framgångsrikt börjat odla vin på vulkansluttningarna. Det torra klimatet ger inget regn men den svarta askan suger åt sig atlantfukten och daggen mycket effektivt och bevattnar vinrankorna som planterats djupt ner i runda gropar för att skyddas från vinden.
Hettan finns nära under marken. Vulkanismen här är inte explosiv. Utbrotten föregås av jordbävningar under en längre tid. Marken delar sig sedan och de glödheta massorna väller ut över landskapet.
Timanfaya är fortfarande aktivt vulkanområde. Teguise och Haría har spår av vulkanisk aktivitet men har gradvis fått växtlighet och kultiverats.
Lanzarote Teguise
Teguise är den äldsta stadsbildningen på Kanarieöarna. Huvudstad på Lanzarote i flera århundraden. Foton från borgen på vulkanen Guanapay strax utanför staden. Arkitekturen i staden väl bevarad och utnämnd som värdefullt arkitekturhistoriskt område 1980. Mina bilder koncentrerar sig mest till utflykten till Guanapay. Där ligger Teguise mitt i Lanzarote med en fantastisk utsikt mot vulkantopparna i söder och mot havet i norr med de nordliga öarna. Lanskapet har en säregen blandningen av svarta och terrakottafärgade åkrar mot det djupblå havet och himlen. Varje söndag förvandlas staden till en jättestor utomhusmarknad med många afrikanska inslag. Jag blev väldigt förtjust i en suvenir som bestod av två tätt sammanfogade glas där det mellan dem rann en fin sand i en färgad vätska. Bubblor i vätskan förhindrade sanden så den rann ner mellan dem och bildade vulkanberg, ett vulkanlandskap.
Lanzarote Haría
Haría ligger i ett område med mycket gamla vulkaniska rester vilket gör landskapet till det grönaste på ön. Mycket planteringar och god jordmån för palmer gör att Haría liknar en oas. Dalgången är högt belägen och strax söderut ligger Lanzarotes högsta berg på 670 m. Bländande vita ligger husen och villorna mot den mörka jorden, palmerna och odlade terasser. Mitt inne i Haría hittade jag t.o.m apelsinodlingar. Västerut kan man gå upp på Famara-klipporna och få en vidunderlig vy över bergen, sandstranden och kusten både söderut och mot norr med ön Graciosa en stycke ut i havet. Från Haría ser man norrut den högsta vulkanen på 605 m, Monte Corona, som hade utbrott för c.a fem tusen år sedan.
© Davey Hammarsten
